Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att använda hemsidan godkänner du att cookies används för detta ändamål.Läs merOK

Ladda ner appen

Skriv in ditt mobilnummer så skickar vi ett sms med en länk för nedladdning.

SE +46

“Att vi fortsätter hålla den ekonomiska utbildningen i marginalen är ett svek mot dagens unga”

June 24, 2020

Barn och ungas finansiella läskunnighet ligger långt under den nivå vi kunnat önska. Samtidigt ställer samhället allt högre krav på att vi själva ska ta ansvar och fatta beslut kring vår privatekonomi.

Vad innebär detta för de barn och unga som växer upp idag och hur kan vi stötta dem på bästa sätt?

I detta blogginlägg får du ta del av gymnasieläraren Erik Wennstams syn på situationen. Erik, som tog saken i egna händer och skrev boken Du och Dina Pengar, drivs av att demokratisera den finansiella förståelsen och har som mål att ge barn och unga alla de förutsättningar som krävs för att de ska bli ekonomiskt självständiga.

De personer och den yrkesgrupp som många gånger står våra unga närmast och som dagligen får ta del av deras tankar, känslor och beteenden, är våra lärare. Deras uppdrag; att ge våra barn förutsättningar för att de på bästa möjliga sätt ska kunna möta en framtid som självständiga individer, är minst sagt hedersfullt. Erik Wennstam, gymnasielärare i psykologi, svenska och mental träning, brinner verkligen för sitt jobb och tar sitt yrke på största allvar.

Erik har svårt att acceptera att ekonomi endast är en sådan liten del av skolundervisningen och att läroplanen inte räknar in finansiell kunskap det som ett av huvudämnena. Då det tar tid att förändra en läroplan bestämde han sig därför för att skriva boken Du och Dina Pengar i hopp om att hjälpa privatpersoner att få de mest grundläggande kunskaperna inom ekonomi och hanteringen av pengar. Erik har såklart läst resultatet av OECD:s senaste PISA undersökning och det står snabbt klart vad hans tankar om resultatet är:

“Financial literacy, eller finansiell läskunnighet, löser inte alla problem men avsaknaden av den medför definitivt många negativa och kostsamma konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Vi behöver belysa aspekterna av att finansiella färdigheter påverkar en individs självbild, tankesätt och målsättning samt att det skapar förutsättningar för ett självständigt och jämställt liv där man blir en del i ett demokratiskt samhälle.”

Vad säger forskningen om vår finansiella förståelse?

Enligt OECD:s senaste PISA-undersökning är dagens finansiella förståelse bland unga på en anmärkningsvärt låg nivå. 43% av de ungdomar som medverkande i OECD: studie visade på en ekonomisk förståelse av nivån 1-2 på en femgradig skala där 1 motsvarade den lägsta nivån. Enligt Erik Wennstam är dessa resultat oroväckande.

“Ett ekonomiskt självförtroende och en finansiell förståelse är en folkhälsofråga. Jämför exempelvis frågan rörande allmän simkunnighet; samhället anser att idrott och hälsa är en alltför viktig folkhälsofråga för att överlämna hela ansvaret till hemmet. Jag önskar att PISA:s resultat bidrar till att även privatekonomi, precis som idrott och hälsa, blir ett givet ämne att undervisa i skolan.”

Erik Wennstam trycker framförallt på att finansiell förståelse, eller financial literacy som den övergripande benämningen är, är en fråga om demokrati, jämställdhet och klasskillnader. Han menar att en låg financial literacy ökar risken att unga ska hamna i underläge när de kliver in i vuxenlivet.

Ekonomisk okunskap har, enligt Erik, en negativ inverkan på såväl en persons sociala liv som på dennes privatekonomi och även möjligheterna att klara sig så bra som man skulle kunna på både arbetsmarknaden och i vardagslivet. Att resultaten från PISA-undersökningen dessutom pekar på att flickor som grupp uttrycker större rädsla för risktagande och att testresultaten är något lägre hos immigrerade ungdomar som grupp är ytterligare saker som Erik ser som en riskfaktor.

“Ekonomisk bildning till en av de viktigaste faktorerna när det kommer till verklig jämställdhet och överbryggar frågan om kön eller social bakgrund. Att vi i den allmänna skolan fortsätter hålla dessa kunskaper i marginalen är i det närmaste ett svek mot dagens unga generation. Dessutom gör vi det helt i onödan, det skulle inte behöva se ut så här.”

Vad innebär ett ökat ekonomiskt ansvar?

I ledet av vår digitala utveckling och samhällets förändring har vi idag en allt större möjlighet att själva bestämma hur vi vill placera våra pengar och hur stor risk vi vill ta. Vi väljer även själva när och var vi ska handla och vi kan med några få klick låna pengar på kredit utan några större frågetecken.

Att vi ska spendera utan eftertanke eller att vi ska dra på oss lån vi inte kan betala tillbaka är därför en överhängande risk. Samtidigt är ekonomi endast ett mindre inslag i skolundervisningen då den ingår som en av många delar i ämnet Hem- och konsumentkunskap. Det stora ansvaret ligger således hos föräldrarna, men majoriteten av alla föräldrar saknar en pedagogisk eller ekonomisk bildning vilket gör att många upplever det svårt att prata om pengar hemma.

Kombinationen av en låg finansiell förståelse, ett ökat ekonomiskt ansvar och bristfällig privatekonomisk undervisning är självklart inte fördelaktig, men ännu är det för tidigt att avgöra vad konsekvenserna blir. Dock menar Erik att vi står inför en stor utmaning när dagens barn fyller 18 år och själva ska navigera sig i ett finansiellt landskap som de har begränsad kunskap kring. Enligt siffror från Kronofogdemyndigheten är denna oro befogad.

Kronofogdemyndigheten beskriver nämligen hur allt fler ansöker om skuldsanering och att unga utgör en överrepresenterad grupp i denna fråga. Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden, menar att det finns en risk att dessa personer kommer hamna i skuldfällor som de inte är benägna att betala sig fria från om ingenting görs (läs mer om Kronofogdens uttalande här).

Behövs ekonomisk utbildning i skolundervisningen?

Erik beskriver hur många ämnen följer eleverna under hela eller stora delar av deras skoltid medan privatekonomi, som han uttrycker det, bara får gästspela. Att göra punktinsatser kan enligt Erik vara bra och det kan ge en tillfällig effekt, men vill man skapa en varaktig kunskap som är effektfull över tid menar han att undervisningen måste vara ett återkommande inslag i skolundervisningen. Han vill därför se privatekonomi som en helt eget, fristående ämne i läroplanen.

“Den mest hållbara lösningen för att på riktigt uppnå financial literacy menar jag är att introducera Personlig Ekonomi som ett helt nytt, relevant skolämne i både grundskola och på gymnasiet. Så länge det bara är en del av Hem- och konsumentkunskapen ska vi inte vara alltför förvånade över att nivån av ekonomiska kunskaper och färdigheter ser ut som den gör.”

Hur undervisar man i ekonomi när bankerna och pengarna är digitala?

Att vi alltmer går till att bli ett kontantlöst samhälle och där samtliga transaktioner, investeringar och sparande sker digital är inget Erik ser som något hinder. Istället tycker han att appar likt Gimi bör användas som verktyg i den finansiella utbildningen.

“I skolan bör unga få upptäcka ekonomin i appar och andra digitala verktyg. Alla unga befinner sig naturligt i den digitala världen och har lätt att ta till sig och lära av den, det är en fördel. Att därför använda sig av simulering, ekonomisk planering och transaktionsöversikt digitalt synliggör effekten av olika sätt att spara, spendera och investera vilket underlättar den finansiella förståelsen.”

Han menar att lärarens eller förälderns roll blir att sålla mellan alla de digitala verktyg och appar som finns då barn idag exponeras för en mängd olika alternativ. Gimi är en app som Erik talar varmt om då den just innehåller de utbildande aspekterna av finansiell kunskap, vilket många bankers appar saknar. (Vill du läsa mer om Gimis vision klicka här)

Att använda sig av digitala finansiella tjänster och verktyg är även något som PISA -studien visar ger en ökad finansiell förståelse. Vidare visar siffrorna från OECD även att ett upplevt självförtroende i att använda digitala finansiella tjänster och verktyg bland annat ökar förmågan att göra mer genomtänkta ekonomiska bedömningar. Med detta som grund står Erik fast vid att varken skola eller föräldrar ska förbise eller undvika digitaliseringen när det kommer till den finansiella undervisningen. Snarare menar han att den ska användas som ett verktyg. (Läs mer om hur OECD:s PISA resultat här)

Vad betyder finansiell okunskap ur en politisk aspekt?

Att tala om privatekonomi för ofta tankarna till individen, familjen och personliga konsekvenser. Men Erik menar att det är långt ifrån hela bilden. För att återgå till hans beskrivning av hur även samhället i sin helhet påverkas av en befolkning med låg finansiell förståelse säger han:

“Politiken har inte fullt ut insett att privatekonomisk kunskap och finansiellt självförtroende är en viktig klassfråga, jämställdhetsfaktor och i högsta grad en samhällsangelägenhet. Att inte satsa mer på detta är att indirekt bidra till att upprätthålla, eller till och med skapa, orättvisa och sociala klyftor.”

Att Erik brinner för frågan märks tydligt, sannolik beror det på hans mångåriga erfarenhet som lärare och hans gedigna engagemang för barn och unga. Trots hans frustration över att läroplanen ännu inte inkluderar ekonomisk utbildning är han ändå positiv. Han menar att det aldrig är för sent och han gläds åt alla goda initiativ som uppkommer utanför skolans regi i väntan på att läroplanen ska förändras. Som avslut på intervjun vill han dock göra en sak klart;

“Menar vi allvar i Sverige med att ha en skola i världsklass för alla, som enligt läroplanen ska utrusta för framtiden, främja hälsa, självförtroende, jämställdhet och medvetna samhällsmedborgare, är financial literacy helt klart en nyckelförmåga att värdera betydligt högre. Det är inget snack.”

Redo för en smartare veckopeng?