Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att använda hemsidan godkänner du att cookies används för detta ändamål.Läs merOK

Ladda ner appen

Skriv in ditt mobilnummer så skickar vi ett sms med en länk för nedladdning.

SE +46

Hur lär jag mitt barn om pengar?

July 3, 2020

Att lära barn om pengar handlar om att förstå hur barn tar in kunskap, värderar den och blir motiverade att lära sig mer. Detta är något som pedagoger har en gedigen utbildning inom och som förälder kan det därför kännas orättvist att bära hela det ekonomiska utbildningsansvaret själv. Som en stöttepelare och vägvisare vill vi på Gimi därför hjälpa dig på det sätt vi kan. I detta blogginlägg kommer du därför få tre viktiga byggstenar för hur du lär ditt barn om pengar. Vi hoppas att det ska underlätta och att du ska få en förståelse för vikten av praktisk övning, beröm och barnets inre motivation. Lycka till!

Att lära sina barn värdet av pengar och att ge dem grunderna för ett ekonomiskt tänk bidrar inte bara till att de blir finansiellt läskunniga, det ger dem även bättre förutsättningar för att klara sig i samhället, såväl socialt som på arbetsplatsen. Detta är något som läraren och författaren Erik Wennstam betonar då han beskriver hur den finansiella förståelsen i allra högsta grad även är en fråga om demokrati och jämställdhet. Har du inte redan läst intervjun med Erik så kan du hitta den här.

Att barn, så tidigt som möjligt, erhåller ett ekonomiskt självförtroende och en finansiell förståelse är därför en fråga värd att prioritera högt. I detta blogginlägg kommer vi gå in på hur du rent praktiskt gör för att öka ditt barns finansiella läskunnighet. Med följande tre grundstenar hoppas vi ge dig en trygg bas att utgå från och givetvis är det fördelaktigt att göra detta i kombination med användandet av Gimi-appen.

1. Låt barnen praktiskt öva på att hantera sina egna pengar

Genom att låta barn få tillgång till sina egna pengar och därmed låta de fatta egna beslut för hur pengarna ska sparas och spenderas skapar de en finansiell förståelse och en känsla för hur pengar bör hanteras. Det leder till att barnen kan se samband och konsekvenser av sitt agerande, något som Lotta Björkman, adjunkt i pedagogik på lärarutbildningen på Södertörns högskola, beskriver i en artikel av NE (Nationalencyklopedin).

“Grundteorin är att vi måste uppleva något och reflektera över det, för att sedan kunna lära oss. Enbart teori fungerar inte. Först efter att vi upplevt och reflekterat kan vi abstrahera det vi lärt oss och få nya insikter och idéer. Därefter är det dags att pröva vår kunskap på omvärlden.”

Således räcker det inte att barn får den finansiella utbildningen berättad för sig, de måste även få praktisk övning i den och uppleva vad det innebär. Precis på samma sätt som när vi ska lära oss köra bil. Vi behöver då en kombination av teori och praktik för att vi på bästa sätt ska förstå hur ett fordon ska framföras.

Det är därmed nyttigt att låta ditt barn göra misstag, exempelvis genom att spendera sina pengar på något du upplever är en struntsak. För det är först när ett barn upplever konsekvensen av sitt handlande som denne kan lära av det. Bromsa därför inte ditt barn och avslöja inte hur man bör göra, låt hen istället testa sig fram.

Som förälder är det även viktigt att försöka kombinera teori med praktisk övning, något som Gimi hjälper till med i appen. Exempelvis kan barnet lära sig om ränta genom att du som förälder kan lägga till en sparbonus i appen, då får barnet läsa på om hur pengarna växer om de sparas samt uppleva hur spargrisen fylls på. Ni kan även se de teoretiska filmerna som finns i utbildningsdelen i Gimis vuxenversion och därefter göra de praktiska uppgifterna som hör till. På Gimi arbetar hela tiden hårt för att uppdatera appen och lägga till fler funktioner som utbildar och motiverar, läs gärna om de senaste uppdateringarna och vad som kommer inom kort i detta blogginlägg: Nytt i Gimi - mer pedagogik och mer gaming

2. Stötta, beröm och trösta barnets finansiella träning

För vissa barn är sparande och ekonomi väldigt enkelt att förstå medan det för andra barn kan vara svårt att se sambandet mellan en full lördagsgodispåse och ett tomt konto. Kanske kan du känna igen dig i att ena barnet har hela veckopengen kvar när en ny lördag kommer medan det andra barnet frågar efter mer pengar redan dagen efter. Detta handlar inte bara om att vissa barn är ordningsamma medan andra är slarviga eller att du som förälder uppfostrar dina barn olika. Förmågan att vara eftertänksam och inte agera på sin impuls grundar sig till viss del även i barnets genetik. Skillnaden mellan att vara en sparare och en slösare kan alltså, till viss del, vara medfött. Något som psykologen Per Höglund beskriver SVD:s artikel i rörande ämnet barn och veckopeng. (Läs hela artikeln här )

Per Höglund förtydligar dock att det går att stötta sitt “slösande” barn så att denne kan bli bättre på att hantera sin veckopeng. Han menar att tumregeln handlar om att låta barnet öva och ta ansvar, samtidigt som du som förälder är noga med att ge beröm och tröst. Det viktiga är att inte skuldbelägga ett barns slösande utan istället trösta när det gått fel. Ofta känner barnet själv en skam över sin handling vilket gör att en utskällning bara förvärrar situationen. Tröst gör däremot att barnet blir stärkt och vågar testa igen. Så var stolt över att ditt barn tränar för att bli bättre och för att hen vågar göra misstag.

Att trösta och peppa istället för att skuldbelägga är även något som läraren och lärarutbildaren Anne-Marie Körling beskriver i en artikel rörande barns läxläsning. Hon menar att man som förälder ska tänka på att barnet behöver träna för att lära sig. Är det således första gången ditt barn ska köpa något eller skapa ett sparmål kan du därför inte förvänta dig att barnet ska veta hur det går till. Så istället för att förhöra eller ifrågasätta barnet är det bättre att lyssna och be barnet berätta. Anne-Marie exemplifierar detta genom att beskriva hur du som förälder bör undvika uttalanden som “kan du inte det här?” eller “vad svårt det verkar” och istället säga “vill du berätta mer om det här?” Du kan läsa hela artikeln från SVD här.

Att anpassa den finansiella utbildningen utifrån varje enskilt barn är även något som forskaren Agata Janiszewska beskriver i NE:s blogg 'Tre röster om hur vi lär oss'. (Läs inlägget här). Hon förklarar hur digitala hjälpmedel ofta kan underlätta utbildningen och hur dessa borde få ta större plats i skolundervisningen. Genom digitala verktyg är det nämligen enklare för läraren att individanpassa utbildningen. Något Gimi-appen är ett tydligt exempel på.

“Som lärare är det viktigt att låta eleverna själva lösa problem som uppstår, i ett bra digitalt läromedel finns sådana möjligheter inbyggda för eleverna.”

3. Låt barnet hitta sin inre och yttre motivation

Saker vi tycker är kul och som vi känner oss inspirerade kring är ofta även de saker som vi blir duktiga på. Det handlar om att vi känner en motivation och därmed en vilja att träna, lära oss mer och bli bättre. I psykologiska sammanhang talar man ofta om denna drivkraft i termer av en inre och en yttre motivation.

Den yttre motivationen handlar om en drivkraft för att erhålla en belöning efter att vi genomfört en viss aktivitet. Kopplat till Gimi kan vi säga att ditt barn plockar ur diskmaskinen för att hen då vet att det kommer en belöning i form av extra pengar. Drivkraften ligger alltså i att barnet vill uppnå en positiv konsekvens. Yttre motivation kan även handla om en drivkraft att göra något för att undvika en negativ konsekvens, exempelvis att få en utskällning för att man inte plockat undan smutstvätten.

Den inre motivationen handlar istället om känslan för själva uppgiften i sig, att vi gör något för att vi känner att aktiviteten ger oss ett mervärde. Kopplat till Gimi kan vi se att ditt barn chattar med Piggy för att hen gillar det, ditt barn lär sig nya grejer och det är kul. Samma sak gäller när ditt barn övar på att föra över pengar från kontot till sparandet eller vise versa, det är en känsla av mognad och en stolthet av att själv kunna bestämma över sin ekonomi. Inre motivation skulle även kunna vara att ditt barn hjälper till att skriva en inköpslista och sätter en budget för familjens fredagsmys. Själva handlingslistan eller budgeten i sig ger ingen belöning men uppgiften är kul och den skapar en inre tillfredsställelse genom förståelsen av vad saker och ting kostar.

Vill du dyka in djupare i fenomenet inre och yttre motivation kan du läsa mer i uppsatsen 'Inre och yttre motivation. Hur upplevs de och hur relateras de till prestation?' av Elin Schildt. Du hittar den här.

Sammanfattningsvis kan sägas att barn, precis som vuxna, behöver en kombination av inre och yttre motivation för att lära sig något. Den yttre motivationen ger barnet förutsättningar för att kämpa, alltså morötter och piskor, medan den inre motivationen är den trygga magkänsla barnet kan luta sig tillbaka på. För att skapa motivation hos ditt barn handlar det alltså om att dels ge denne uppgifter som sporrar den yttre belöningen och dels ge denne värdefullt innehåll som ger ett inre driv.

I Gimi-appen hittar du både exempel på uppgifter som fokuserar på belöningen som barnet får efter genomförandet, exempelvis klippa gräsmattan, och uppgifter där aktiviteten i sig är värdeskapande, exempelvis laga trasiga kläder och bidra till ett bättre klimat. Gällande barnets sparmål är även det en en kombination, både en yttre motivation att barnet får sin dröm uppfylld och en inre motivation i känslan av att lyckas och lära sig något under resans gång.

Även Skolverket betonar vikten av inre och yttre motivation och hur den bör prioriteras i lärandeprocessen. Utbildningsforskarna Margareta Maria Thomson och Jessica Wery, verksamma vid North Carolina State University, beskriver i artikeln (som du finner här) hur ett barns möjlighet att framgångsrikt uppnå ett mål eller lösa ett problem påverkas av den miljö barnet befinner sig i, uppgiftens karaktär, barnets välmående, självbild och tro på egen förmåga.

“Motivationen att delta i en lärandeprocess ökar om eleven upplever att arbetsprocessen leder till att hen bekräftar sin egen förmåga och sig själv eller blir bekräftad av andra.”

Slutligen vill vi tipsa dig om att håll ett öga på detta blogginlägg: Nytt i Gimi - mer pedagogik och mer gaming. Där får du se allt nytt som Gimi skapar och varför vi gör det. Just nu fokuserar vi exempelvis extra mycket på att väva in utbildning och pedagogiska komponenter i kombination med gamification, alltså spelinspirerade inslag.

Redo för en smartare veckopeng?